Ja…. det är så mycket tankar i mitt huvud. Om människor och om deras beteende. Hur man i vissa situationer bara kan acceptera att bli behandlad på ett visst sätt och bara kunna förlåta…
.
Jag är inte helt med på att ”ensam är stark” för alla behöver någon att kunna prata med ibland. Men förutom det så förstår jag innebörden helt. Men sen kan man bli lite bitter när man är ensam med.
Man kan reta sej lätt på saker…
Man kan bli ledsen lätt för saker…
Och man kan få för sej en väldigt massa saker…
Livet i ett huvud är inte lätt. Men vad har jag att klaga på.
Jag har väll mer än jag någonsin kunnat önska. Jag är så sjukt nöjd och tacksam med hur mitt liv är. Vi är friska och vi har mat på bordet. Vi har tak över huvudet och slipper att frysa. Vi slipper vara oroliga över att en bomb ska trilla ner på våran gata. Vi har det jättebra.
Men när hjärncellerna börjar beblanda sej med varandra, så sätter den ena ännu mera griller i den andra. Och då är inte alltid förståndet med…
Hjärnspöken
Kommentarer
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
