Att lite nervöst är det allt. Eller inte nervöst heller men lite ångest kanske är bättre ord att använda. I mån ska Idun gå sin allra första dag någonsin på dagis. Eller dagmamma är det ju. Vi har haft samma dagmamma ända sen Freja började på dagis och trivts jättebra med henne. Hon har väntat på Idun och inte tagit några andra barn för att hon vill att Idun ska komma till henne. Det känns ju jättebra.
Sen så kommer jag ju sakna Idun skit mycket. Hon e ju sååå himla go och hon har så många roliga uttryck för sej och tjatar och tjatar och tjatar konstant. Hon är helt underbar. Så det kommer ju bli jättetomt här hemma utan henne.
Vidar kommer nog med tycka att det blir väldigt konstigt utan henne hemma.
Men vi får se hur det går. Hon har ju fått 15 timmar. Men det är verkligen inte nödvändigt att hon är där så mycket. Jag kanske bara låter henne vara 2 dagar i veckan.
Hon själv är i alla fall jätteladdad. Hon tycker det ska bli sååå kul.
Men i mån ska vi ju i alla fall bara hälsa på. Men hon är super sugen.
Min lilla höni pöni. Har du blivit så himla stor nu.
Det här var från igår när vi degade. Till och med jag va med en stund.
Här var Idun som tog kort. Hon tog säkert 30 kort. Och alla var suddiga. ☺
