Nu sover 5 små troll aldeles jämte mej. Sidney ligger på golvet och hennes närhet får mej att känna mej trygg. Här inne surrar fläkten lite tyst och ibland andas någon till lite högre. Ute hör man hur det blåser i träden så det rasslar i grenarna.
Jag saknar såklart Daniel jättemycket men förutom det mår jag väldigt bra.
Vilken lycka att få kunna ha det såhär. Att kunna ge sina barn den här underbara frihet och närheten. Att få spendera dygnets alla timmar med sina underbara barn och sova så tätt intill dom att man nästan kan höra dom andas. Det är lycka, rikedon och kärlek….
